Solig start på veckan

Jag höll på att pjåta på inne idag på fm när jag upptäcker att jag har Manne på vift. Helt bortblåst. Men det brukar inte vara särskilt svårt att hitta honom när han har gått ut på sina egna äventyr. Det här brukar vara det mest populära tillhållet och det var precis där jag hittade honom även denna gång =)!





Och vilken "tur" att han kommit ihåg att ta på sig mössa. Vi har haft 20 plusgrader idag =)!

Playdate har vi haft heeela dagen. Lunch, ett premiärbesök på plajjan och massa lek och kaffesurr. En helt fantastiskt härlig ledigdag på andra ord!


Syrrans solhatt får duga när kepan är tillfälligt borta.

Img väntar Mannes tungoperation så håll tummarna!

Dag 3: En familjemedlem

Det får bli Manne. Våran nyfyllda 2-åring som förgyller våra dagar här hemma med sitt otroliga minspel och alla miljarder gestikuleringar som han har för sig. Något måste man ju kompensera det uteblivna talet med =)! Men pratar gör han. Sju stugor fulla men ingen begriper något. Och arg kan han bli, jättesuperarg. Men det vänder snabbt. Det är en bestämt liten gladskit.



Man kan skymta hans defekta tunga på bilden. Vi har fått op-tid nästa vecka så då blir det klippklipp under narkos. Hoppas verkligen inte att det är någon klåpare den här gången så vi måste dit en tredje gång!!! Jimmy har fått uppdraget att vara med den här gången och jag skulle inte bli särskilt förvånad om de kommer hem och berättar att det blev han som gjorde det =)! Han har inget som hellst förtroende till sjukvården. Och speciellt inte till Skellefteås.



Dubbelt så gammal som i fjol

Våran kung! För kung var just vad Manne var hela fredagen den 22:a april. Herregud vilken fröjd för ögat att se den glädje som han utstrålade. Lyckan visste inga som hellst gränser! "Lilla släkten" på nätta 24 personer inklusive några bonusar var förbi och uppvaktade honom under aftonen. Vilken dag det blev för våran lille jubilar som fullkomligt däckade i sin säng vid 21-tiden!








Lördagen spenderades ute i det ljuvliga vädret. Wow vilka dagar vi har nu! På afton samlades vi för att grilla hos kusinerna i Lundbäck. Mycket trevligt!

Även söndagen bjöd på solsolsol och en härlig utedag. Vi förberedde bl a för uppsättning av mitt nya växthus, wiiiie! Studsmattan skruvades ihop och Jimmy påbörjade bygget av en ny gungställning och sandlåda. Sen bar det av på cykel till Byske och middag hos mamma o pappa. Agnes cyklade, stolt som en tupp, hela vägen (sammanlagt ca 13 km) på sin nya cykel.

Sen avslutade jag påskhelgen med 2 jobbnätter. Det kändes faktiskt helt okej och lite påskjobbstimmar är ju inte helt fel i lönespecen =)!

Hoppas ni har haft en lika härlig påskhelg!

Bleeding love

Idag så frågade en jobbarkompis hur det går för Manne och näsblödandet. Han har ju i stort sett blött varenda dag de senaste veckorna. "Jo svarade jag, nu är det faktiskt ett par dagar sedan, så peppar peppar". Precis i samma veva som vi pratar om det så ringer Jimmy som är hemma och pappaledig idag och undrar vad han ska göra. Manne har blött i över en timme och J får inte stopp på det. Suck! Imorgon så är det jag som ringer vc och frågar vad vi ska ta oss till med honom för så här kan vi inte ha det!


 

LYCKA....den lille äter!

Morgonens intag: en flaska välling och sen snabbt en hel till. Två mackor på det och flingor. Yeeees!

Tänk att lite matintag kan göra en så otroligt lycklig! Men helt ärligt så skulle inte ens en fin trissvinst gjort mig gladare! Manne alias biafra behöver varenda liten kalori som vi lyckas lura i honom. Hans viktkurva de sista veckorna är inte vacker och jag mår nästan dåligt när jag ser honom utan kläder. Usch usch!


Varför äter du inte lille vän?

Det här börjar bli plågsamt tröttsamt!





Plötsligt händer det =)

Manne vaknar ur sin drygt 3-dagars totala matvägran och lika lång dvala i soffan och kommer in i köket. Han sätter sig på sin stol och säger på sitt alldeles egna språk att han är hungrig. Efter en hel macka, en portion mat, en kaka, lite glass och en överlycklig mamma kan jag inte annat än konstatera...nu är vi på g!!! ÄNTLIGEN!


Status från sjukstugan





Vi är inte vana att se Manne i det här skicket! Men jag är överlycklig över de knappt 2 dl välling som jag fått i honom sen i morse! Det är det mesta han ätit sen i lördags. Man får va glad över det lilla =)!

Vabbande pappa jobbar hårt



Minsta barnet har magsjuka sen ett par dagar tillbaka. Stackarn!!!

Rapport från sjukstugan

Jag läser i vårdguiden att ju yngre man är när man får vattkoppor ju lindrigare blir det. Oftast. Oftast ja!!! Definitivt inte här hemma! Vattkopporna sprider sig i raketfart och hans lilla rygg är i stort sett helt täckt med prickar. Och då ska vi inte ens prata om hur han ser ut i rumpan, ljumskar och runt snoppen. Han ser alldeles förskräcklig ut!

Dessutom så har han blivit jätterisig i magen och ni kan ju tänka er hur det måste kännas att få frätande avföring flera, flera gånger/dag i det värst vattkoppsdrabbade området.

Här kommer två mobilbilder från gårdagen...



Och som det inte räckte med att vi drabbats av vattkoppor en andra gång så har vi även fått LÖSS här hemma. Ja, vad ska man säga. Livet kan bara bli bättre i detta läge!  


Första dagisbilden



Våran fina och glada kille som grät imorse igen, suck!

Trista dagislämning...

Idag lämnade Jimmy barnen på dagis för att jag jobbat natt. Tänkte i mitt stilla sinne att det kanske skulle gå bättre för honom att lämna Manne än vad det gjort för mig den förra veckan. Men icke. Gråt idag igen och inte bara en utan två gånger. Andra gången var när (faster) Sandra lämnade Astrid. Han blev jätteglad att se henne och trodde förstås att han skulle bli hämtad. Så istället för ett jobbigt avsked så blev det två. Lilla hjärtat♥!



Det är TUR att Agnes stortrivs på sitt nya dagis och knappt har tid att säga hej då när jag lämnar henne. Jag skulle inte fixa två ledsna barn på morgonen!!!

Lillgubben

Usch. I morse så var det riktigt jobbigt att åka iväg till jobbet. För hur lätt är det att bara nonchalera en liten kille som springer efter mig med armarna uppsträckta och inte vill att jag ska lämna honom. Vad hände? Det har ju gått så suveränt bra de sista 2 veckorna! Nåja, imorgon är en ny dag. En dag med en lika smärtfri lämning som de tidigare lämningarna.  


Det var en sån här olycklig blick som jag lämnade kvar på dagis. Men enligt personalen så vände det så fort jag slagit igen dörren. Det känns ju skönt att höra även om det är den olyckliga minen som finns kvar i minnet hela dagen. Han får sluta plåga sin stackars mamma på det viset!


Ljuva småbarnsliv

Inom loppet av ett dygn så har våran minsting hunnit med att rita på våra vita tapeter, dörrar, tygsoffan och Agnes nya dagisbilder (till hennes stora förtvivlan) med en brun tuschpenna. Han har hällt ut schampo på ett par jeans som jag hade liggande i badrummet, ätit maskindiskmedel och dragit ut två fulla toapappersrullar över vardagsrummet. 1,5 år är en otroligt charmig men ack så intensiv ålder!!



Herr hörselkåpa

Manne är galet förtjust i Agnes hörselkåpor. Han ska ha dem på hela tiden och är så jäkla söt när han springer omkring i dem! Sötproppen!


Lilla gubben

Jag var lite för snabb när jag konstaterade att Manne var okej efter hans dykning i trappen. Så här har de sista dagarna sett ut...

Söndag: Rasade ner för trappen på morgonen. Var helt ok den dagen, visade inga tecken på att han hade ont.

Måndag: Lite grinig och tog sig mot öronen. Då trodde jag att han höll på bli sjuk.

Tisdag: Väldigt ledsen dag och jag reagerade på att han skrek varje gång jag svängde med bilen eller när jag körde i ngt gupp. Väldigt smärtpåverkad när jag rörde i honom. Senare på dagen såg jag hur han gick och drog upp ena axeln och la huvudet på sned. Detta blev bara värre o värre under kvällen och då förstod jag att det var sviterna efter fallet i söndags. Men det var när jag la honom för kvällen som jag blev orolig. Det har nog aldrig hänt de senaste månaderna att han legat kvar när jag lagt honom. Han brukar alltid sätta sig upp och köra ett par race runt spjälsängen innan han lägger sig ner o sover. Men han bara låg och stirrade upp i taket. I typ en halvtimme. Han hade ju för ont för att kunna röra sig. Inte ett pip och jag kan lova er att klumpen i min mage var stor!!!

Då bestämde jag mig för att åka in till akuten med honom. De ville göra en datortomograf för att utesluta kotfrakturer eller skelettskada men iom att han just ätit välling så kunde de inte göra den undersökningen. Vi blev erbjudna att stanna kvar men valde att åka hem över natten.

Idag: Fick tid för CT kl 10. Det gick så himla bra på röntgen. Manne satt som ett ljus i mitt knä när de satte nål på honom och sa inte ett knyst när de stack honom. Jag fick hålla honom när de sövde honom och det kändes så skönt. Att han fick somna i min famn istället för att ligga ensam på en brits. Men guditider så liten och ynklig han såg ut när de körde in honom, liggandes på den gigantiskta britsen, i den stora röntgenapparaten. Då blödde mammahjärtat!!! Speciellt eftersom jag känner att det är pga mig som han blev tvungen att genomgå allt detta. Det var ju min ouppmärksamhet som orsakade fallet i trappen!   

Men...efter 5 timmar så fick vi äntligen åka hem! Ingen skelettskada och inga brutna kotor :)! Han fick sig en rejäl muskelsmäll, typ nackspärr. Och våran lilla robocop är en mycket tapper liten kille. För trots att han har så ont så kämpar han på!

Smygfotade lite med mobilen inne på sjukhuset...


I väntan på läkaren igår kväll. Det fanns myyyycket att pingla på :)!


På uppvaket idag.

Kalassöndag

Förra helgen så fick vi, pga så många magsjuka, ställa in Mannes 1-årskalas. Det var på håret att det blev inställt idag med. Men det blev av, Mannes allra första kalas. Det blev mycket folk, många presenter och massa fika! Som ett kalas ska va med andra ord :)!

  
De nya springarskorna måste givetvis testas! Storkillen!

Nu har vi två tjejer som sover sött på övervåningen. Anjas dagis är stängt för planering imorgon så hon sover över och ska vara här hela morgondagen. Tror att bägge tjejerna tyckte att det var spännande med övernattning. Födelsedagsbarnet är fortfarande i full speed, passar på att gå loss i storasyrrans lekrum när hon sover. Han är faktiskt helt grym på leka själv vilket är jätteskönt.

Har ni haft en bra helg?


Kvällsdopp


Liten blir större♥

Tänk att det redan gått ett år sen jag jag låg där på bb och inte kunde slita ögonen från våran lilla farbror. En pojke!!! Vem av oss hade kunnat tro det? Så oväntat men så obeskrivligt välkommen!

Idag fyller Manneproppen 1 år!
Första födelsedagen. Det är stort!!!

Våran lilla pojke är ingen bebis längre. Det känns lite vemodigt men samtidigt är det helt fantastiskt att se hur han växer och utvecklas i en rasande fart. Det är inte klokt vad mycket som händer under det första levnadsåret när man tänker efter! Det måste vara det mest utvecklande året under hela ens livstid!  



Han färdas fortfarande sittandes. Och fort går det...speciellt om han hör att det spolas i badkaret. För bada är bland det bästa han vet. Tätt efter badningen kommer pingel på fjärrkontroller, telefoner och alla andra tekniska prylar som han kommer åt (typ datorn, dvdn och stereon). Han är helt tokig i dessa saker och bor i princip under tvn där många av apparaterna finns. 

Han fick ju första tanden ganska sent. Något som han får sota för nu då det fullkomligt exploderar i munnen på honom. Stackarn! Tre gaddar är framme och fyra är på g samtidigt!  



Han är en morgonpigg rackare. Eller rättare sagt har blivit den sista tiden. Tidiga mornar är något som vi inte är vana vid då Agnes gett oss sovmornar i snart 4 år. Runt 06.30 slår han upp sina blå och då är det full fart på en gång. Så mycket energi och så mycket glädje det finns i den lilla kroppen!



Han är helt enkelt alldeles underbar vårat lilla bus♥....

Skit oxå...

Idag så skulle vi ha varit på Mannes 1-årskontroll. Jag hade verkligen sett fram emot den då vi inte varit på någon koll sen han var 7 månader. Men det blev ingen koll utan det blev att tvätta-tvätta-tvätta till förbannelse istället. Jepp, första magsjukan! Som att det inte räckte att han har 4 gaddar på väg samtidigt i överkäken! Stackarn!

Visst ser den magsjuke lidande ut :)


Jag har, pga av den ofrivilliga karantänen, passat på att få lite gjort här hemma. Förutom att tvättmaskinen har gått varm precis hela dagen så har jag...renbäddat alla sängar, dammtorkat, diskat, dammsugit o skurat alla golven och badrummet, skurat altanen och bakat. Nästan bara tråkgöra men otroligt skönt att ha gjort!

Mitt i all magsjuka så är jag så otroligt glad att det sjuka i huset kommer medans Jimmy är hemma. Det är mycket bortajobb för honom framöver och att vara ensam med sjuka små innebär ju mer eller mindre isolering för min del. Nu kan vi ju turas om. På tal om det så ska jag ut på en kvällspromme nu. Det är så underbart när kvällarna är ljusa så länge!!!  

Hoppas ni är friska...

Tidigare inlägg
RSS 2.0