Dagen D
Fast det synar jag då känningarna av att en bebis skulle vara på g idag är få! Jag har faktiskt haft en del värkar de sista dagarna som kommit å gått men de verkar bara vilja retas och göra mig påmind om den smärta som jag snart ska få utstå!
Ibland så önskar jag att man inte hade fått ett datum. Utan hellre vetskapen om att "runt mitten/slutet" av april ska ni ha barn". Då blir det inte alltför stort fokus på just det datum man får. Det är färre än 20% som får på utsatt ultraljudsdatum. Plus minus 2 veckor ska man visst räkna med. En sak är då säker...jag fixar inte +2 veckor!!!
Något att trösta sig med är att jag faktiskt mår riktigt bra och vädret är kanon! Varmt & soligt! Så i väntan på bebisen så kan jag spendera lite tid med att jobba på brännan. En lämplig aktivitet till en blekfet gravid kvinna ;)! Det var riktigt hot på våran altan så den 21 april blev premiären för årets första linnesolning (kan bara inte skrämma ihjälp grannarna genom att ta av mig mer)...sooo lovely!
Frida: 15:e
Martina: 18:e
Svärmor: 19:e
Emma: 20:e, tidigt på morgonen, flicka.Jimmy: 20:e, kl 7.00, flicka.
Pia: 20:e, kl 17.30.
Annelie: 21:a, flicka.
Vicktoria: 21:a, pojke.
Ida: 21:a
Lisa: 21:a, pojke.
Mamma & pappa: 22:a, flicka.
Jag: 22:a, flicka.
Veronica: 22:a, eftermiddag.
Nicke: 23:e, kl 22.30, flicka.
Linda J: 23:e
Sandra R: 23:e
Jottan: 24:e, tidig morgon, flicka.
Linda S: 24:e, pojke, max 3800 g.
Anna W: 24:e, pojke.
Linda B: Natten mot 25:e, pojke.
Nattie: 25:e
Therese: 26:e, flicka, namn Sally Therese
En envis rackare
Det har kommit in lite fler gissningar...kul!
Martina: 18:e
Svärmor: 19:e
Emma: 20:e, tidigt på morgonen, flicka.Jimmy: 20:e, kl 7.00, flicka.Pia: 20:e, kl 17.30.
Annelie: 21:a, flicka.
Vicktoria: 21:a, pojke.
Ida: 21:a
Lisa: 21:a, pojke.
Mamma & pappa: 22:a, flicka.
Jag: 22:a, flicka.
Nicke: 23:e, kl 22.30, flicka.
Linda J: 23:e
Sandra R: 23:e
Jottan: 24:e, tidig morgon, flicka.
Linda B: Natten mot 25:e, pojke.
Anna W: 24:e, pojke.
Nattie: 25:e
Therese: 26:e, flicka, namn Sally Therese
Ny lista!
Martina: 18:e
Svärmor: 19:e
Anna B: 19:e, pojke.
Emma: 20:e, tidigt på morgonen, flicka.
Jimmy: 20:e, kl 7.00, flicka.
Pia: 20:e
Annelie: 21:a, flicka.
Ida: 21:a
Lisa: 21:a, pojke.
Mamma & pappa: 22:a, flicka.
Jag: 22:a, flicka.
Nicke: 23:e, kl 22.30, flicka.
Linda J: 23:e
Anna W: 24:e, pojke.
Nattie: 25:e
Therese: 26:e, flicka, namn Sally Therese.
Vårdepp...
Precis när solen, varmare temperatur och vårkänslorna börjar infinna sig så möts vi av detta:
Bilder från igår kväll!
...tror ni man blir deprimerad eller??? Men jag borde inte bli förvånad, har ju trots allt upplevt denna bedrövliga årstid som norrland bjuder på i 23 år. Tyvärr så blev vi bortskämda med finfina vårar de 8 år vi bodde söderut!
Idag så skiner solen iaf. Jimmy, alias byggare bob, kämpar på i den blivande tvättstugan och jag blir alldeles matt bara av att höra hur det hamras å sågas å borras på därinne. Själv så känner jag mig allt annat än motiverad till att ta mig an några större projekt idag. Blir lite småpyssel inne.
Släkt o vänner har börjat gissa på när våran bebis ska komma ut. När jag väntade Agnes så vann Nicke, syrrans kille, som hade rätt på både datum & kön. Vi får se om han kammar hem äran även denna gång :)! Detta år har han t o m vågat sig på ett klockslag vilket jag tycker är väldigt modigt gjort, haha!
Här kommer de bud som hittills kommit in:
Frida: 15:e
Martina: 18:e (alltså idag).
Svärmor: 19:e (img)
Nicke: 23:e, kl 22.30, flicka.
Linda: 23:e
Therese: 26:e, flicka.
...oj, nu har jag glömt bort vad de andra gissat. Jag fyller på listan när jag kollat upp det :)!
Någon av er vågar er på en gissning???
För ni som slänger in en gissning kanske är intresserade att veta när Agnes kom ut. Det var 2 dagar efter datumet som ul gav oss och 1 dag efter mina egna beräkningar. Denna gång så fick vi 21:a efter ultraljudet och jag hade räknat på 22:a efter egna beräkningar.
...det börjar bli TRÅNGT i kläderna nu, phu!
Ingen bebis i sikte!
...och inte mycket till känningar för den delen heller :(! Jag som trodde att min 7-timmars stadsrepa i förrgår skulle få fart på verksamheten men där hade jag tydligen fel. Däremot så fick jag lida av onda ljumskar istället! Nåja, det är bara att gilla läget och fortsätta vänta...
Får nöja mig med visa några gamla bilder (klickbara) på en nyfödd Agnes tills vidare:
Välkommen efterlängtade vecka 40!
Sista veckan av de 40 långa veckorna är kommen :)!
De första dryga 30 veckorna bara passerade i blixtens hastighet. De försvann i heltidsarbete och massa, massa annat. Men sen, efter jag slutade jobba, så har tiden stått stilla. Nu känns det som jag varit gravid i flera år...minns knappt hur det var att vara "ogravid"!
Men nu är den ÄNTLIGEN här...den magiska vecka 40.
Img så väntar det sista inbokade besöket hos barnmorskan.
Nedräkningen kan börja, nu har jag jäst klart!!!
Med Agnes i magen lika långt gången som jag är nu. När jag ser bilderna så tycker jag inte att jag ser ngt större ut denna gång...men det ÄR jag. Magmåttet ljuger inte!
Förlossningsplan
Vecka 38 och (förhoppningsvis) näst sista besiktningen hos barnmorskan avklarades igår! Allt såg bra ut och magkurvan verkar äntligen plana ut...skööönt! Jag är 3 cm större om magen nu än vad jag var sista dagarna med Agnes i magen. Då låg jag visserligen en bit under kurvan.
Vi skrev iaf en förlossningsplan. Jag tycker dock inte att jag hade inte så mycket att komma med. Önskemålen är att bebis ska komma ut så snabbt och smärtfritt som möjligt men ni som fött barn vet att mitt sista önskemål endast förblir en dröm ;)! Nej, skämt å sido...lustgasen, min bästa vän, skrevs upp som prio 1. Jag hoppas på att klara mig så gott det går på enbart den.
Barnmorskan tyckte inte att jag skulle vänta så länge med att åka in den här gången då jag var öppen så mycket när jag kom in sist. Hmmm, vi hade nog inte kunnat åkt in så mycket snabbare då värkarna drog igång så hiskligt snabbt och intensivt. Jag åkte ju in knappt en timme efter första värken!
Efter barnmorskebesöket så åkte jag ner på stan en sväng för att göra några ärenden. Bland annat så köpte jag detta söta bäddset till spjälsängen (som snart ska bäddas):
...kul att få bädda med någonting nytt! I övrig så får ju den här bebisen mestadels arvegods från Agnes.
På tal om shopping till bebisen så inhandlades bland annat den här dressen på måndagens meandi-party. Tycker det är lite lustigt när jag ser motivet på bäddsetet och jämför med motivet på denna dress:
Både jag & Ida fick oss ett gott skratt från början när vi skulle försöka få med henne på bild. Då kommer hon med ett av Idas söners låtsasgevär och riktar det mot magen och säger "bebis kom ut"!!! Det kanske låter grymt men det såg sååå uppkäftigt ut. Vi får se om jag lägger ut några bilder här sen när de är i mina ägor.
Dagen blir lugn...ska precis gå ut och njuta lite av det härliga vädret. Kanske tom solen dyker upp om vi har lite tur :)!
En sämre dag!
Lite tvätt, lite disk å lite städ har iaf betats av. Ska erkänna att jag faktiskt har förbannat Jimmys frånvaro både en och två gånger under dagens gång. Det känns lite orättvist att jag är ensam med allt "vardagsslit" när man pratar med honom och hör hur han planerar bastu & andra trevligheter med grabbarna efter jobbet. Då känns livet bra orättvist! Jag missunnar absolut inte honom att ha det bra...men efter en dag som denna, då allt bara känns skit, så önskar jag att det var jag som satt i bastun med en kall öl och inte liggandes som ett döslakt i soffan med fötterna i vädret!
Tack å lov så har vi en dotter som inte kräver att vi ska roa eller leka med henne. Hon har tjollrat på med diverse saker på egen hand här hemma större delen av dagen...läst böcker, ritat, byggt kojor, lekt med klossar mm. Efter lunch(!) så åkte pyjamaserna av och de vanliga kläderna på...vi hade lovat att hjälpa till med servering i byagården och det var bra så att vi överhuvudtaget tog oss ut.
...jag hade världens duktigaste hjälpreda när vi städade övervångingen i afton. En av de mycket få prestationen från min sida under dagens gång! Men det var mer än välbehövligt för dammhundarna däruppe var redo att börja anfalla oss när som hellst ;)!
...kan iaf trösta mig med att jag fått underhållning så det räcker o blir över idag! Dans, sång, spex...u name it :)!
Som pricken över i:et denna "strålande" dag så fungerade inga av våra tv-kanaler ikväll. Ja bortsett från svt24 då...jippi ka ye! Ringde jourhavande sambon som försökte förklara något han mixtrat med i våran antenn på taket och inte åtgärdat helt innan han åkte iväg. Ja ja, skit i det tänkte jag och tänkte att jag ser en film ist som han fixat till mig på datorn. Självklart så får jag inte igång den heller! Då var det farligt nära att tv-helvetet åkte ut ur fönstret!!!
Ny vecka img!
En BRA vecka har jag bestämt. Jag ska göra en tidig kväll så energin kanskekanske återfinns i min kropp när jag vaknar img. Jag har som sagt så mycket som jag skulle vilja göra & jag blir sååå frustrerad över att känna att jag inte orkar!!!
Nattinatti på er!
Tunga 37 veckor!
Gud i tider så L-E-S-S jag är nu!!! Less på myrkrypningar i benen, less på den jävligaste av halsbrännor, less på att vara otymplig, less på att slå i magen i allting, less på att få spykänslor varje gång jag böjer mig ner, less på att inte kunna sova på mage, less på att raka benen blivit världens projekt, less på kläder som inte passar, less på att inte kunna sitta i upprätt tillstånd en längre stund...less-less-less...ja ni fattar nog!
Fast hur mycket jag än skulle vilja att bebisen kom ut nu så måste jag knipa till tidigast nästa söndag. Annars blir det en faderslös förlossning iom att Jimmy är i riksgränsen på jobb!
Ambivalent!
Vecka 35...nu börjar det verkligen kännas som det drar ihop sig! Det är med väldigt blandade känslor ska jag nog ärligt erkänna. Jag är så gryyymt less på magen nu och vill egentligen inget annat än att bebisen ska komma ut. Samtidigt så känner jag mig inte helt redo för det ännu heller. Tror jag!
Tankarna runt dagen d är många just nu...
...tänk om det drar igång när Jimmy är i fjällen i 2 hela veckor med jobbet?
...tänk om det går så snabbt att jag inte hinner in?
...tänk om det blir ett superutdraget förlopp och jag måste snittas för att jag inte orkar på slutet?
...stressen över allt jag inte köpt eller hunnit ordna inför bebisens ankomst!
osv osv osv...
Jag tycker att ovissheten är värst! Så var det även förra gången. Att inte veta när och hur det ska starta och hur själva förlossningen kommer att bli. Men det finns ingen som kan ge mig svaren på dessa funderingar så det är bara att gilla läget och ta det som det kommer. Ut kommer bebisen iaf...vare sig jag vill det eller inte ;)!
Några timmar gammal Agnes...
Ofrivillig ledighet :(
I måndags när jag var i Sthlm så ringde min chef och berättade att hon precis fått reda på att jag inte får jobba längre än tom 20 februari. Det var ett besked som jag inte riktigt var beredd på då mina planer var att jobba minst en månad till. Men iom att jag jobbar inom psykiatrin (risk för hot & våld) så finns det en lag upprättad att man inte får jobba längre än till 60 dagar innan beräknad förlossning. Jag, lixom min chef, trodde att det gällde framförallt på akutavdelningarna och inte på min lilla, lugna avdelning men så var inte fallet. Så jag gick upp till ledningen på kliniken idag och bönade och bad att få jobba lite längre men icket!
Gissa om det kändes snopet då jag insåg att dagens arbetspass skulle visa sig vara det sista jag gör på vääääldigt länge!
Jimmy tycker att jag är knäpp som inte uppskattar min nya ledighet. Själv så tycker jag att det känns fånigt att gå hemma då jag fortfarande har orken att jobba. Det känns lite som när man skolkade från skolan i gymnasiet.
Det är inte så att jag kommer att gå rastlös på dagarna...projekt, planer, ideer, makeovers i huset, rensningar i skåp o garderober, frösättning, tvättstugeritning, traderaförsäljningar och massa-massa-massa annat står redan uppskrivet på listan för saker att göra...men jag ville verkligen jobba liiiiite till!
Snart vecka 32 & redan såååå less...
I så fall så ljuger jag! Jag tillhör nämligen skaran som INTE tycker att detta "tillstånd" är speciellt trivsamt. Inte för fem öre! Jag känner mig mest fet å otymplig, obekväm, kan inte ligga på mage, blir spysjuk så fort jag böjjer mig ner och ska knyta skorna, magen känns som den ska komma upp i matstrupen samtidigt som det trycker både neråt, innåt och utåt och inga kläder passar (bortsett från mjukbrallor då). Det känns lite ledsamt att känna som jag gör då jag så gärna skulle vilja njuta mer av dessa månader. Att jag sen har värsta tiden, de sista två månaderna kvar, känns bara BLÄÄÄÄÄ!!!
Jag har oxå mycket-mycket mer sammandragningar den här graviditeten jmf med den förra. Med Agnes i magen så hade jag s-dragningar endast när jag stressade eller var igång för mycket. Nu behöver jag bara gå någon meter innan magen knyter sig och blir som ett cementblock vilket är otroligt irriterande och kopiöst bergänsande för mig som gillar att röra på mig. Barnmorskan har strängeligen ordinerat V-I-L-A och att verkligen tänka på att ta det lugnt eftersom bebis måste konserveras i magen minst ett par veckor till. Men jag försöker förklara för henne att jag kan bara inte ta det lugnare än vad jag gör nu. Jag är kräkless och vore det inte för att det är lite för tidigt så skulle jag skrika "bebis kom uuuuuuuut"!!!
En positiv grej är faktiskt att min rygg verkar hålla bättre den här graviditeten *pepparpeppar*. Förra gången så havererade den helt och nätterna var en riktig pain att ta sig igenom. Vissa nätter kunde jag saxa mellan 3 olika ställen för att variera underlag och ställning och när det var som j*vligast så funkade inget alls och sömnen blev ett minne blott. Nu känner jag inte av ryggen alls och sover som en klubbad säl om nätterna..halleluja!
Det känns skönt att få gnälla av sig lite. Även om det känns ruttet och jag hellre hade önskat att jag kunde skriva lite trevligare ord om dessa månader. Eller sluttamp rättare sagt. Och med 9 veckor kvar att beta av så misstänker jag att det här inte blir sista klagovisan här. Tyvärr mina vänner!
...31 veckors ballong!Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna knappt 6 cm. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.
Graviditet nr 2
Förra gången jag var gravid så kunde jag, tom om någon väckte mig mitt i natten, handlöst svara på hur långt gången jag var. I veckor, dagar och nästintill även timmar :-)! Jag hade dessutom stenkoll på vad som händer med bebisen i magen vecka för vecka och hur den växer. Nu så har jag väldigt sällan något säkert svar när folk frågar mig hur långt gången jag är..."eh, kanske i vecka x...eller vecka x. Jävligt irriterande att man har sådan dålig koll! Hos barnmorskan härom dagen så fick vi tom sätta oss och räkna ut hur många veckor jag gått för jag visste helt enkelt inte. 22 veckor är det iaf!
Hittade en bild med Agnes i magen. Här är jag i vecka 21:
...ser mest fet ut :-)
(kolla in vårat högst provisoriska kök under värsta ombyggnationerna)
Igår så gav jag mig på ett försök fota magen för att kunna jämföra med bilder från den förra graviditeten men good damn vad svårt det är! Jag ser så rackarns högfärdig eller miffo ut på alla bilder och magen är svår att få en bra vinkel på. Nåja, de här bjuder jag iaf på. Man ser kanske inte magen så himla bra men dessa var de bästa jag presterade utan högfärds- eller miffomin. 
...vecka 23
När jag har gått lite längre så ska jag be duktiga Ida om lite hjälp att ta några fina gravidbilder. Att fota sig själv är definitivt ingen höjdare!
Hon ska även få fota lite sådana här typ av bilder när bebisen tittat ut:
...dessa har Ida tagit på Sara & Moa. Helt underbara!!!
Själv så har jag lite idéer med kameran som involverar Jimmy och nyfödd bebis. Spännande! Fast där håller nog INTE J med för han hatar att posera. Men jag har gjort klart för honom att han kommer inte att ha mycket till val, hehe...
Ultraljud
Thanks good så var det bara en bebis som syntes till. Jag vet inte varför jag fått för mig att det skulle vara två. Kanske min rädsla att gå från att ha ett barn till tre!
Allt såg riktigt bra ut med ett hjärta med 2 förmak och 2 kammare, två armar och två ben som jobbade på för fullt. Vi kunde även se hur bebisen drack fostervatten med sin lilla pyttemun. Cute!!! Det är så imponerande hur mycket och så tydligt man ser så här tidigt i graviditeten. Fast jag måste nog erkänna att jag var mer tagen vid ultraljudet som gjordes förra gången, alltså med Agnes i magen. Det kan nog bero på att allt var så nytt då...nu har jag ju varit med om det en gång tidigare. Fast nog var det häftigt trots allt, det ska jag inte sticka under stolen med!
Idag tänkte jag att jag verkligen skulle försöka se om det är en pojke eller flicka. Förra gången så var jag så tagen av hela situationen att jag inte ens tänkte tanken att försöka se vad det var. Både jag och Jimpa konstaterade när vi gick därifrån att vi ska få en till tjej i familjen. Det vågar vi nog till 99% säkerhet påstå. Barnmorskan visade nämligen så himla tydliga bilder från den nedre regionen att vi inte kunde ha undgått att se om det skulle ha varit en pojke. Så min magkänsla verkar vara rätt ;)! Men men, även den bästa kan ha fel. Barnmorskan bekräftade ju aldrig våran gissning!
Jag hade räknat på att bebisen ska komma runt den 22:a, 23:e april och jag hade ganska rätt om man jmf med dagens nya bud...21 april.
Viktuppgång
Men visst, en viktuppgång på max 12 kilo låter super! Det skulle jag lätt kunna leva med i ett par månader till. Men nu är det ju inte så enkelt! Jag menar, det är inte så lätt påverka hur mycket/lite man går upp. Om man nu inte våldsfrossar karra och bänkar sig i soffan i 9 månader förstås. Själv så försöker jag att både äta och röra på mig i samma utsträckning som innan jag blev gravid. Sen kan jag inte göra något mer för att förhindra att spräcka 12-kilosgränsen. Då är det bara för söta barnmorskan att gilla läget om vågen visar annat! Så det så!
Jag blir lite irri över hysterin runt vikten när man är gravid. Fine, om man startar på en tresiffrig vikt, då kan jag ha förståelse för barmorskornas tjat. Eller i vissa andra undantagsfall. Men graviditeten får inte bara fokuseras runt vikten! Det är min åsikt!
Trööööött....
Min helvetesvecka är över. Jihaaa...feels good!
Tyvärr så kommer dock min lediga dag imorgon att utebli pga en tredagars tripp till Umeå. Där väntar intressanta dagar på rättspsyk för mig och en kollega. Lite trist bara att den skulle infalla precis efter min jobbhelg. Detta kommer att innebära en ynka ledig dag (i fredags) på 12 dagar. Men men, sova får man väll göra när man blir gammal antar jag!
Jimpa jobbar dessutom monsterpass både måndag o tisdag så våra föräldrar ska i vanlig ordning hjälpa oss med barnpassning och dagishämtning. GULD VÄRT!
Jag har fått höra att en viss nyhet tyvärr har nått byns livsmedelsaffär. Det innebär, för er som inte känner till småbysyndromet, att snart alla i byn vet. Några av er fattar nog vad det är för nyhet jag pratar om, en del inte.
Jag pratar om detta:
Och som ni ser så börjar jag få en del svårigheter att dölja kulan så det känns som det kvittar att våran hemlis avslöjas nu. Är lite less på att ha stora kläder i hopp om att dölja mitt växande magomfång. Fast våran plan var att hålla på det ett liiitet tag till. Men så kan det gå ;)!
Nu vet ni oxå...
