Ni måste kolla in...

...detta!

Underbara Agnes Larsson

Ikväll när ungarna badade så sa Agnes helt plötsligt..."mamma jag har bytt namn"! Jaha svarade jag, vad heter du nu då? "Agnes Larsson" fick jag snabbt till svar! Okej, Dahlberg duger tydligen inte längre =)!


Vattkoppsdag nr 2



Första vabben

Under Agnes 3 år på dagis så har vi aldrig behövt vabba. Hennes sjukdomar har alltid infallit på ledigheter eller lov. Men imorgon så blir det för mig eller Jimmy att ringa försäkringskassan för första gången. Vattkoppor is in the house! Och iom det här faktumet...Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in...så är det väldigt många barn som ligger i riskzoonen just nu. Agnes var nämligen på dagis hela gårdagen samt idag till lunch. Dessutom så sov hon, Anja och Astrid över hos farmor i natt så kusinerna är garanterat prickiga snart. Och Manne.

Så är ni sugna på att få en släng av vattkoppor så är ni hemskt välkomna hit. Vi är ju ofrivilligt isolerade för ett tag framöver!


Ombesiktning

Jepp, det blev ombesiktning.

Agnes hörde inte de lägsta ljuden på hörseltestet. Sen om det beror på förkylningen som hon dras med eller en hörselnedsättning får vi se senare i vinter då vi ska dit igen och göra om det. Distriktsköterskan som lyste henne i öronen sa att de såg väldigt förkylningsröda ut. Men både jag och Jimmy har länge upplevt att hon hör dåligt. Jag har dock trott att det beror på att hon ibland kan vara väldigt disträ.



Allt annat på kollen gick kanonbra! Det var så kul att se hur otroligt fokuserad hon var. Hon ritade en fjäril, ängel och skrev sitt namn, balanserade, mättes, vägdes och gjorde syntestet. Hon har vuxit drygt 10 cm sen 3-årskollen förra året!!! Inte konstigt att alla byxor blivit så korta!

För exakt 4 år sedan...

...så satt jag i solen på våran altan och smörjde in min onda kropp med en nyinköpt hudkräm. Jag minns så tydligt doften av krämen än idag. Jag hade värkar. De hade startat drygt en halvtimme tidigare och var fortfarande så där hanterbart jobbiga. Men trots smärtan och nervositeten & ovissheten inför vad som väntade så minns jag den morgonen som den absolut bästa morgonen i hela mitt liv! Nästan lite magisk när jag tänker efter.

Den 25 juni, knappt ett dygn senare, så fick vi lämna landstingets lokaler med världens finaste tjej. En liten, liten flicka som inte vägde mer än 3 kilo.

Det lilla knytet som såg så minimal ut i maxi cosin på väg hem från bb har växt till sig. Men hon är fortfarande världens finaste!!! Våran 4-åring!


AGNES

Som ni säkert uppmärksammat så har det varit övervägande med bilder på våran minsting här på bloggen den sista tiden. Det beror på att det äldre barnet i huset inte är lika villig att posera numera. Kanske inte så konstigt då hon i princip levt med en kamera upptryckt i ansiktet från det hon var bebis. Nåja, jag brukar smygfota henne ibland :)! Det är det enda sättet att få med henne utan någon konstig grimas eller liknande.


...våran fina

Helgen har varit bra. Lugn! Jimmy jobbade i lördags och avslutade sin arbetsdag på akuten med ett trasigt finger som fick sys. Alltid är det nått!!! Jag själv har roat mig med ett Lundbäcksbesök, bjudmiddag, massor av trädgårdsfix och avslutningsvis träning.

Förstoring?

Jag har länge tänkt förstora någon bild till Agnes rum. Jag har en bild som jag gillar väldigt mycket men där jag inte är så nöjd med ljuset och skuggorna som förstör lite. Ska jag förstora en bild så vill jag att den ska vara bra. Nu har jag fått redigeringshjälp av en tjej som är helt suveränt duktig på photoshop och så här blev resultatet...

Före:


Efter:


Visst blev den fin?

Tuttfri!

För drygt en månad sedan så kom Agnes, på eget initiativ, på att hon skulle sluta med tutte (napp). Detta trodde jag knappt var möjligt då hon varit som besatt av den det sista året och jag tänkte faktiskt när hon sa detta att det här kommer a-l-d-r-i-g att gå. Men är det något vår lilla dam har så är det en väldigt stark beslutsamhet. När hon bestämt sig för något så är det så. Punkt! Bortsett från två korta återfall den första veckan som varade knappa timmen så har hon fixat det utan gråt & tandagnisslan!

Mitt scenario över hennes avslut med tutten var det värsta tänkbara. Gråååååt, jobbiga nattningar, många uppvak på nätterna mm mm mm. Jag är så himla glad att det gått så smärtfritt för nu vågar jag faktiskt, efter en månads uppehåll, tro att tuttiden är över! 

Så idag när Jimmy kommer hem från så bär det av till stan. Där ska hon få lämna in tuttarna på affären och välja en leksak som belöning. Det ska bli mycket intressant att se vad hon tar bestämmer sig för. Jag har satt en övre gräns för vad det får kosta men i övrigt så får hon ta vad hon vill.



Jag tänkte även försöka beta av några av de julklappar som jag har kvar när vi åker in till stan. Fast jag lär ju definitivt inte vara ensam om den saken så vi får se hur mkt jag/vi pallar!

Ikväll så är det inget idol, buhuu :(! Vad ska man hitta på då??? Skaffa sig ett liv kanske?

Vad ska ni göra denna fredagskväll?  


Små söta ting!

Jag minns hur jag tänkte när jag jobbade inom barnomsorgen att hujeda mig för den dag man själv har barn som kommer hemdragandes med massa egengjorda grejer/krimskrams som ska stå överallt i hemmet. Nu, när jag verkligen är där, så fattar jag inte hur jag kunde tänka som jag gjorde!!! 

Kan man bli annat än kär när man hem dessa från dagis...




Min favorit, GUBBEN HÖST!

Ett besök på sjukan

Som många av er redan vet så var jag in på akuten med Agnes igår kväll. En liten arm ur led var orsaken.

Hon hade varit ute med Jimmy på aftonen och när hon kom in så ville hon ha hjälp att ta av kläderna. Handskarna satt jättehårt innanför overallen så jag fick knappt av dem. Vi räknade tillsammans till tre och så drog jag. AAAAAJ mamma vad ont jag fick snyftade hon. Sen, efter jag fått av henne alla kläder så upptäckte jag att hon inte använde högerarmen utan höll upp den med hjälp av vänster hand. Den var helt slapp, som en kokt spaggetti ung och hon hade skiiitont när man rörde i den. Eftersom jag har sett sånna här skador i jobbet så förstod jag direkt vad det rörde sig om...en luxation.

Så det var bara att packa in en jättetrött Agnes som redan var uppe på övertid och köra iväg på akuten. Gissa hur rutten jag kände mig när det var JAG som orsakat skadan!!! Jag fattar i efterhand inte hur fasen det gick till för jag drog verkligen inte så hårt! Antagligen bara ren otur.

Agnes var så sjukt duktig på akuten när doktorn fixade till armen på henne. Hon hade så himla ont men inte så mycket som ett pip kom ur henne. Sen var hon fit 4 fight igen och jättenöjd över det nya dansarmbandet hon fick av sköterskan som plåster på såret.
Våran duktiga tjej!!!

Idag så har jag försökt röjja i vårat gästrum. Men alltså vad man kan samla på sig grejjer. När vi inte har gäster som bor där så förvandlas detta rum till ett riktigt allt i allorum där ALLT stoppas och samlas på hög. Det är tur att vi får gäster utimellan så jag måste rensa i all oreda :)!

Det är våra kära Stockholmsvänner som kommer img och stannar tills på söndag. Som vi väntat och längtat! Det var så härligt när jag pratade med Linda idag och äntligen kunde säga...vi syns img!

 
   Halva Stockholmsfamiljen, jag och Jimpa i våran badtunna i augusti förra året!


Måndag igen

Måndag och ny vecka :)!

Måndag innebär också gympa för de små. Agnes hann fråga minst femtioelvatusen gånger om det var dags att åka innan klockan hunnit bli 17! Jag gjorde nämligen det STORA misstaget att berätta för henne i morse att det är måndag och gympa. Härmed lovar och svär jag att inte upprepa samma misstag nästa vecka!!!

Det känns som att vi har utformat ett bra upplägg på gympan nu. Vid varje tillfälle så kommer vi på förändringar som vi ska göra till nästa gång. Vi märker också på barnen vad som funkar och inte och ändrar därefter. Jag har lett gympa tidigare, för typ en livstid sedan, men det var för lågstadiebarn så nu gäller det att tänka om. Sänka ribban en hel del och inte göra för svåra moment och inte alltför mycket styrt. Men det är så vansinnigt roligt!

Och från gympa till fotografier så fick hem dagisbilderna idag. Jag var bara tvungen att gräva fram de tidigare dagisbilderna och jämföra. Det är ju när man får se dem mot varandra som man inser hur kopiöst fort tiden går och hur mycket som händer på kort tid. Kolla bara skillnaden på första och andra bilden :)!


Knappt 1 1/2 år


Knappt 2 1/2 år


Knappt 3 1/2 år

...min lilla tjej är inte så liten längre :(((


Glasögon som glasögon

Ikväll när Agnes skulle bada så hittade hon inte sina simglasögon. Men vad gör väll det när det fanns andra brillor att dyka i :)?!



Jag måste berätta vad jag fick till svar av henne igår när jag frågade vad de åt på dagis. "Makaroner, sås och klumpar"! Klumpar undrade jag nyfiket..."ja men sånna där bruna klumpar med sås". Jaha, BIFFAR :)!

Barn är bra roliga!

Jag misstänker att någon har varit i fel garderob!!!


Bambi

Idag när jag städade så gick Agnes ut en sväng. Inget konstigt med det då hon får och brukar vara ute på våran gård utan mig...vi bor så pass bra till att det inte är några problem. Hur som hellst så gick jag ut själv efter en stund för att dricka en kopp kaffe å sällskapa lite med damen. Gissa om jag fick mig ett skratt när jag ser vad hon har lyckas gräva fram utan att jag märkt något...


...ser lite vingligt ut :)


Ångerfull snattare

Nu får jag äta upp det jag skrev för ett tag sedan angående Agnes och godisätandet på affärerna. Eller rättare sagt icke-godisätandet för jag sa ju att hon aldrig prövat äta ur lösviktsgodiset vilket oxå stämde...tills igår! Då var lockelsen av favoritgodiset för stor och en liten, liten godis slank in i munnen fortare än fortast. Vi hade förstås en vett å etikettdiskussion efter "incidenten" och idag så fick hon gå in i affären, rak i ryggen, och be om ursäkt. Kassörskan hade dock lite problem att hålla sig men höll masken bra och spelade med. Så nu återstår att se om hon det händer igen...jag tror faktiskt inte det!


Idag så har jag återinfört Agnes "mittpådagensovningar" igen. På försök. Jag ska bara låta henne sova 1 1/2 timme få se hur det går. Det har till o från gått riktigt bra i sommar att hon varit uppe hela dagen men alltför många gånger på sista tiden så har jag hittat henne i detta tillstånd...


Igår så hittade jag henne sovandes på GOLVET i vardagsrummet kl 18.30. Mindre lämplig tid att slå igen sina blå! Usch vad svårt det är när hon är så på gränsen till att inte behöva sova. Funkar inte min metod nu med begränsad sovtid på dagen så blir det istället väldigt tidig nattning.

Nu ska jag gå och försöka vara lite produktiv medans båda kottarna sover!

Vad ska bli av denna tjej???

För flera månader sedan så hade kiosken i grannbyn utförsäljning av gamla hyrfilmer. Jag köpte på mig ett par barnfilmer så man kan byta ut de gamla någon gång då o då. När hon är sjuk till exempel. Hur som hellst så fick hon välja en film innan jag la bort de övriga och det blev inte helt otippat "de 12 dansande prinsessorna".

Denna film har knappt lämnat dvdn sen den dagen den kom in i huset en bra bit före sommaren. Den har setts otaliga gånger och varenda gång med FULL koncentration! Så av denna film har det vuxit fram ett nytt intresse hos lillfröken, nämligen dans-dans-dans...och ännu mera dans! Det dansas dagligen, flera gånger, och vi har sett så många dansuppträdanden att vi tappat räkningen för länge sen. Nu, efter jag faktiskt själv sett filmen, så ser jag att hon verkligen försöker efterlikna varenda danssteg som de gör. Fast ur en 3-årings tolkning förstås :)! Jag lyckas aldrig hålla mig för skratt när hon vill dansa för oss och Jimmy blir lika irriterad på mig varenda gång för hon är verkligen såååå seriös med sina uppträdanden. Det är hopp, snurrar, "graciösa" armrörelser och hoppsparkar. Jag i min tur kan inte förstå hur han lyckas hålla sig varenda gång!

Idag, när vi var uppe på vinden och letade igenom kartongerna med hennes gamla kläder så hittade vi till hennes stora lycka en prinsessklänning som bara skulle prövas för "mamma den är ju helt FANTASTISK"!!! Storlek 3-6 månader! Nåja, det var "bara" att försöka stuva in henne i den och sen var det bara en sak som gällde...DAAAANSA! 


...våran dansande prinsessa!

Några pics från dagen...


...uppvaktning på sängen är ett måste!



...tårta nr 1


...tårta nr 2 (tack för inspirationen Anna)


...redan en favorit. Jag hade inte väntat mig annat heller :)!


...Manne & kusinen Tim


...Astrid i full fart som vanligt!


...nu kan vi ha värsta orkestern här hemma med både gitarr & piano :)!

Ja må hon leva, ja må hon leva...

...eller "ja ja leva, ja ja leva" som Agnes själv sjunger :)!

Idag fyller Agnes 3 år!

Tänk att våran hårlösa lilla 3-kilosklump helt plötsligt blivit 3 år och 10 kilo tyngre!!! Går 3 år så här snabbt så vågar jag inte tänka på vad de kommande år kommer att gå.  



Jag kan lova att det var någon som var DÖÖÖnöjd när hon fick se vad som var i paketen imorse. Gitarren gjorde som väntat succe!!! Så nu lär det bli ett å annat uppträdande framöver :)!


Idag lyser solen och det är redan över 20 grader. Härligt härligt! Jag ska göra några tårtor inför kvällen och sedan gå ut och njuta av bebis och sommaren hade jag tänkt. Agnes är på dagis till strax efter lunch.


Vad har du för dig denna härliga sommardag?


Det blir inte bättre än man gör det

Det här är läget i Båtvik just nu...


                 Utslaget lillgull

Jag tyckte väll att Agnes inte var sig lik i morse. Vi skulle in till Byske för att hjälpa svärmor med en såromläggning och Agnes verkade helt färdig trots att vi inte varit uppe speciellt länge. Jag tänkte att hon piggnar säkert till när vi kommer ut så jag packade in bägge kidsen i bilen och åkte iväg. När vi kommer till Byske så spyr hon ner i stort sett ner hela forden. Det är spya ÖVERALLT. Stackarn! Så in till svärmor och sanera det nerspydda barnet och sen raka spåret hem igen. Tog tempen på henne som visade dryga 39 grader. Inte så konstigt att hon var färdig!!!

Men för att se eländet ur en positiv synvinkel så kanske vi hinner repa oss innan midsommar. Om inte jag och Jimmy åker dit vill säga *pepparpeppar*! Sen är det ju 3-årskalas, Stockholmare på besök och dop nästa vecka och vi FÅR INTE VARA SJUKA DÅ!!! Som Agnes brukar säga..."det är bara så"!

Det känns faktiskt litelite olustigt att vara ensam med Agnes när hon är sjuk nu. Ni minns ju vad som hände sist. Då var det ju just kräk & feber som var de utlösande faktorerna. Hemska tanke om det skulle hända igen!!! Men, vi hoppas på att det var en engångsföreteelse! Jag är så glad att vi investerade i den där hemskt dyra febertermometern så jag kan ha lite koll nu. Fattar inte vad jag har gått och blivit harig!

Medan mina två små kottar legat utslagna (vilket dom gör fortfarande), en inne och en ute, så har jag faktiskt varit lite produktiv. Jag har hunnit med att städa bil och skura bilstol, dammsugat & torkat kök & badrum, dammtorkat, skurat badkar & toalett, tvättat-hängt tvätt-tagit reda på nytvättade kläder och diskat, phu. Så himla skönt att få sådana tråkgrejer gjorda :)! Nu ska jag skicka in och framkalla lite av mina en miljard oframkallade bilder. Sen tänkte jag försöka klämma in lite bakning om jag hinner. Det är en del att baka inför både dopet och Agnes kalas. Vilken tur att jag faktiskt tycker om att baka!

Och har jag riktigt tur senare idag så kommer Jimmy hem med den här:


                               ...nu ska här cyklas!!!

Tidigare inlägg
RSS 2.0