Johanna

Gusis så skönt det var att komma hem idag. Vanligtvis så brukar jag inte ha sådan hemlängtan men nu när det känns som jag knappt varit hemma något alls den sista tiden så var saknaden efter hemmaplan stor! Senaste lediga dagen hemmavid var för 1 1/2 vecka sedan och det känns!

Men dagarna i Umeå har varit super. Hotell, jätteintressanta & lärorika studiebesök, restaurangbesök, bio, shopping och lugna stunder på hotellsängen med ett antal skvallerblaskor har bland annat hunnits med sen i måndags. Så jag ska inte klaga! Men som sagt...jag klagade inte över att få komma hem heller ;)!

Hemma så möttes jag av en miljon kramar & pussar av lillgumman som var överlycklig över att se sin mamma igen. Förutom en kortis på söndag kväll så har jag vi inte setts sen i lördags morse. Det är lååång tid sett ur en mammas synvinkel!



Ikväll så har vi beskådat förödelsen på våran tomt. Det ser rent ut sagt förjävligt ut!!! Fast det må vara för jag vet hur slutresultatet förhoppningsvis kommer att bli! Fiiiint...och jäkligt efterlängtat!



TUSEN, TUSEN TACK kära ni för alla gratulationer i förra inlägget. Verkligen jättekul att mötas av!

Det har varit lite svårt att skriva här de sista månaderna för det enda jag gjorde under ett par veckors tid var att sova-sova-sova. Bortsett från att jobba då förstås. Jag har varit så sjukligt trött och osocial att det räcker och blir över. Nu så har den värsta tröttheten lagt sig och jag börjar känna mig som en människa igen. Någolunda iaf! Men jag har inget minne att jag var så här gruvligt trött förra gången jag var gravid. Fast då hade jag visserligen ingen aktiv 2-åring i huset heller.

Jag är i vecka 15 nu. "Bäbinen", som Agnes säger, är beräknad till april.