Att orka...

Sen jag för snart 6 år sedan började jobba som sjuksköterska så har jag ofta fått frågan om det inte är svårt att koppla bort jobbet när man åker hem efter en arbetsdag.

Jag har alltid svarat att jag inte tycker det utan att jag alltid (iaf oftast) åkt hem och lämnat jobbtankarna just på jobbet.

Om jag skulle få frågan idag så tror jag inte att svaret skulle bli detsamma som tidigare. Tyvärr inte! Nu händer det alltför ofta att jag "tar med mig jobbet hem". Dvs i tankarna. Och det är inte bra.

Just nu så har jag hamnat i en knepig sits på jobbet i arbetet med en otroligt krävande person. Det är mycket ilska, mycket aggressioner och många grova hot. Sånt som jag inte bara kan släppa när jag åker hem. Men jag får bra back up...från suveräna kollegor och en underbar chef. Det är sånt som gör att man orkar kämpa på och tro på att allt jobb man lägger ner faktiskt kan göra någon skillnad. Trots att det verkligen inte känns så i nuläget!!! 

Kommentarer
Postat av: Sandra R

Skönt att du har arbetskamraterna och chefen i ryggen så att du slipper bära på allt för mycket. Det är absolut inte nyttigt.

Hoppas situationen på jobbet blir bättre snart.

Kram

2008-09-23 @ 21:31:17
URL: http://aresmamma.blogspot.com
Postat av: Annelie

Som ssk på gynakuten med den läggningen som jag har, får jag ofta frågan om jag tar med mig jobbet i huvudet i privatlivet. Har aldrig hänt!! Då hade jag fått sluta arbeta alt sluta dejta :-D

2008-09-23 @ 23:51:23
URL: http://anneliehansson.blogg.se/
Postat av: Emma

Vad jobbigt, det är aldrig kul att ta jobbet med sig hem. Hoppas att det löser sig med personen, och att du fortsatt får backup av kollegorna.

2008-09-24 @ 15:18:09
URL: http://emsie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0