Johanna

...vill jag hoppas och tro trots att jag inte vågar ropa hej riktigt än! Jag trodde jag skulle bryta ihop i fredags em när Jimmy kommer hem från fjällen i mindre bra skick. Förkyld, feber och så där sjuk som bara karlar kan bli. Då hade jag äntligen hade börjat se slutet på vårat långa sjukdomsförlopp. Jag menar, visst räcker det med två omgångar vattkoppor, löss och en släng av magsjuka(?)!!? Tydligen inte! Nåja, nu har vi gjort bort det sjuka för ett b-r-a tag framöver! Punkt!

Imorgon så börjar min week of hell. En vecka fullproppad till bristningsgränsen med aktvititeter, utbildning för min del må-fre, en mastig dagisvecka för ungarna och som pricken över i:et en sambo som inte är hemma förrän på sö. Så låt nu veckans alla dagar passera mycket snabbt och väldigt smärtfritt :)!

Denna 2:a adventssöndag har iaf varit supermysig. På alla sätt och vis. Så den lever jag på ett tag och bjuder er på en julsång! Hoppas eran andra advent har varit lika fin som min!